Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Om konstnären

Konstnärer betraktar sig oftast inte som skapare till sina verk utan snarare som förmedlare. Det innebär att det är något djupare som pågår – konstnärernas arbete är i hög grad en process för att ta reda på vad de är menade att göra. Detta handlar inte så mycket om deras vanliga jag utan istället om deras roll som konstnärer och i synnerhet om kunskapen om vad konst är – eller borde vara.

När skapandeprocessen är färdig frigör sig konstnären till en viss grad från konstverket som då börjar leva sitt eget liv av skiftande intensitet och varaktighet. Detta liv måste komma från andras uppmärksamhet. Men vad är det som drar till sig uppmärksamheten, vad är det som håller konstverket vid liv? Jag skulle vilja hävda att det är den innebörd som konstnären har lyckats förmedla och manifestera genom sin fantasi. Och när andra människor förstår innebörden – innebörden som framgår av konstverket – så gör de detta genom sin fantasi.

Konstnärerna uppfattar alltså intuitivt en innebörd som de bokstavligen förstår tack vare sin välutvecklade fantasi, en innebörd som andra inte ser lika lätt men som de kan känna igen när konstnärens arbete är färdigt.

Konstnärer skapar med andra ord nya fantasifulla och potentiellt mycket verkliga möjligheter i världen. Detta är värdet av deras speciella kunskap. Detta är också deras ”presponsibility”, det vill säga deras förmåga att urskilja erfarenheter som inte existerar – ännu. Det betyder med andra ord att verkliga konstnärer bokstavligen hämtar sina verk från de mänskliga kulturernas gåtfulla fundament.

I sådant fall kan konstnärernas potentiella kraft vara mycket stark, framför allt om den inte begränsas av konstvärldens esoteriska slingringar. Detta handlar inte om politiska idéer i vanlig bemärkelse, utan går mycket djupare och öppnar därför möjligheten för många tänkbara samarbeten – samarbeten där konstnärernas särskilda förmågor verkligen kan komma till sin fulla rätt. Det gör det möjligt för konstnärerna att återta en central plats i skapandet av våra världar.

Per Johansson
fil kand i idé- och lärdomshistoria; fil dr i humanekologi

Sidansvarig: Carina Krantz|Sidan uppdaterades: 2017-05-22
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?